Genast när man stiger ut på gatan känner man stadens puls och livsglädje. Känslan av det genuina och okonstlade syns på människorna, folk rör sig ledigt och förefaller nöjda med sig själv. Det är lite samma frihet som jag sett i Köpenhamn… och så påminner det rätt mycket om Barcelona.
Vi parkerade i en parkeringshall i centrum, alldeles nära det stora varuhuset El Cortes Ingles. 24 timmars parekering ingick i rummet, men i gamla stan finns det ingen möjlighet till bilparkering så hotellet har löst saken så här. Helt fungerande!
Vi reste som sagt med lätt bagage så vi promenerade den knappt 1 km långa vägen till hotellet och insöp samtidigt staden atmosfär. Solen sken och en lätt bris gjorde tillvaron riktigt skön.
Vårt hotell var på en idealisk plats på Carrera del Carro med utsikt över floden/ bäcken Rio Darro. Från balkongen syntes en skymt av Alhambra. Hotellet i sig är var ett gammalt “palats” Palacio de Mariana Pineda. Hon var uppenbarligen en frihets hjältinna av något slag. Huset stod färdigt år 1644. Säkert många osaliga huserar i rummen…
Rummet var helt ok. Inte riktigt 4,5 stjärnor, men jag antar att det läget kompencerade standarden… Allt var snyggt och fint, men avsaknaden av eluttag för laddning var överraskande.
Efter att vi checkat in och dumpat bagaget på rummet gick vi ut för att hitta något att äta. Vi vandrade längs Carrera del Carro altmeda vi spanade upp mot Alhambra som torna över oss. Vi hittade ett torg som var var fullt av restauranger och valde en som såg trevlig ut. En man spelad gitarr och stämningen var fin!
Servitören var genuint omtänksam gällande Philips dieter och förklarade utförligt vad som var utan spannmål och mjölk.
Maten var god och vi satt en god stund och vila upp oss för att få krafter att utforska staden… i Cokis- stolar!
Gamla stan är mycket vacker med härliga smala gränder, prunkande blommor och finurliga detaljer. Gatorna är ganska tomma så fort man lämnar turiststråken. Vi vandrade uppåt för att komma till utsiktsplatsen Mirador de San Nicolas mot Alhambra.
Jag talade med både Jonathan och Ronja påvägen upp (asigt nätverk och signal som naturligtvis blev bättre ju högre upp man kom ).
Utsiktsplatsen visade sig vara ett torg där folk samlades för att sjunga och spela gitarr, sälja egna hantverk, röka gräs och njuta av livet… och utsikten mot Alhambra. Jag passade på att köpa några armband och Philip fotograferade flitigt Alhambra och resten av staden.
Alhambra
Sedan vandrade vi vidare längs smala små gränder ner mot stan. Himlen såg nu lite regnsjuk ut och lagom när vi kommit till Catedral de Granada föll de första dropparna (det blev inte fler…).
Katedalen är enorm!! Höga valv, jätte dörrar, guld och glitter och två enorma orglar…
När i var färdiga med katedralen gick vi mot hotellet, stannade på vägen på en bar på ett glas vin, köpte lite vatten, och så var vi färdiga med sightseeing för den dagen.
Philip tog ett bubbelbade och jag stiftade bekantskap med dubbade filmer…
Sängen var skön och duntäcket just lagom varmt- vi sov så gott!
Kvällsvimmel på gatan sett från vårt burspråk.
Lite magiskt med Alhambra rakt utanför fönstret!
