Efter några timmar piggnade Nelson till något. Vi tog en sväng ute i det gräsliga vädret och jag noterade i hissen att såren hade blött igenom skjortan så att en dramatisk röd fläck lyste på sidan. Nelson verkade inte störas av såren men skjortan var tydligen desto obekvämare; han ville inte just alls göra sina …
Vi var idag till hud- och öron veterinärstationen Aures där de tog hudprover på de konstiga knottrorna som Nelson fått på ryggen. Han var naturligtvis snäll som vanligt men var ovillig att stå för att få prenarkossprutan i skinkan. Hur jag än försökte lirka med honom så satte han sig genast när veterinären tog tag …
Finns det något härligare än att vandra i en snöig skog i februarisolens sken?