Sista dagen i Fuengirola börjar med en täppt näsa. Det förklarar hela saken; allt är som vanligt, men ändå inte. Någonting stör…
Solen förärade oss med sin närvaro i dag. Jag började dagen med att läsa slut en feelgood roman som jag hittat i hyllan. Den var inte så mycket att hänga i julgranen, men börjar man, så slutför man… också om det gäller att läsa på ackord för att hinna komma till det förutsedda “Lyckliga- i- Alla- Dagar”, innan vi ska lämna detta underbara ställe!
När boken var slut läst blev det dags för ett dopp i poolen. Tänkte att det rensar rören och skrämmer en eventuell flunssa på flykten.
Härligt med simbassäng på gården! Detta att simma längder ute i solen i takt med fågelsång (och motorcyklar) och inte behöva bekymra sig för sjögräs och tång (jag har aldrig tyckt om när tångruskor krafsar en på benen trots att jag tillbringat 50 somrar i Hangö skärgård!)… eller maneterna som finns här. Nackdelen är att mitt hår ser ut som en riskvast efter allt klor… nåja, man kan inte få allt här i världen.
Eftersom det var fullsol ute så blev det rätt så varmt. Vi bestämde oss för en skön siesta innan det blev dags att sätta igång på allvar. Jag bykade, torkade damm och dammsög. Tvättade golv och tog ut mönster för nya överdrag till de fina stolarna på altanen.
Philip gick ut för att handla, med mycket dåligt resultat. Bortskämda med söndagsöppet, som vi är, blev det snart uppenbart att endast de minsta kioskerna är uppe. Vi fick vatten. Lyckligtvis hade vi mat hemma som skulle ätas upp.
När städandet var fixat blev det dags att packa. Vi har definitivt samlat på oss en del nya grejer, och checkade redan in extra väska i morse, men faktum är att vi fick nästan allt att rymmas in i våra “tidigare” väskor… men vi ska ju ännu handla några saker till så en extra bag kommer nog väl till pass. Så jag packade och organiserade medan Philip trollade ihop en härlig omelett!
Eftersom det är vår sista dag här i Fuge så bestämde vi oss för att öppna skumpan som Philip fick av grannarna Maj- Britt och Lennart. Den är så himlagod! Kunde inte bli en bättre avslutning på denna tid i Puebla Lucia i Maria Teresa!
…men det känns verkligen vemodigt att lämna detta fina ställe
(Allmänna funderingar kring skumpa:
Det skojiga med att få skumpa är att det blir alltid flera positiva grejer av det; det festliga med att få flaskan (och ofta det som sker kring den händelsen) och sedan tillfället när man dricker den! Jag menar det är ju inte som en vanlig Pepsi (hehe, inte Cokis!), utan det är ju oftast en tanke bakom det hela…”Nu tar vi skumpan!”, “Nu firar vi!”, även om det är en helt vanlig dag så blir det ju något extra!
Jag har försökt hitta på något som skulle funka i stället, men inte kommit på något… )
